Kunglig konfirmation med klimat i fokus

På lördagen konfirmerades den norska prinsessan Ingrid Alexandra. Temat för dagen var utan tvekan klimatfrågan.

Den 15-åriga arvprinsessan har som många i hennes generation omfamnat den rådande klimatsituationen som sin hjärtefråga. Klimatet blev också en tydlig röd tråd under ceremonin i Slottskapellet i Oslo tidigare i dag. I programhäftet som alla gästerna fick – däribland faddrarna kung Felipe av Spanien, kronprins Frederik av Danmark och kronprinsessan Victoria av Sverige – fanns ett fröark som prinsessan hade skrivit en hälsning i:

När detta fröarket läggs i jorden kommer det med tiden växa fram olika färggranna sommarblommor. Jag hoppas att det kan bli ett fint minne och en påminnelse om att det bara är vi som kan ta vara på vår jord. Ingrid

Också biskop Kari Veiteberg adresserade prinsessans miljöengagemang i sin predikan.

– Du är en av många unga som som ber folk att göra något för klimatet. Att plantera är att göra något! Blommor som växer gör något! Låt oss ta vara på varandra, och vår sårbara jord.

Efter konfirmationsceremonin bjöds 159 gäster på köttfri lunch i Slottets Store spisesal, där bland annat kungaparet och kronprinsparet höll tal för prinsessan Ingrid Alexandra. Kung Harald betonade att den unga tronföljerskan, sin utstakade levnadsbana till trots, har möjlighet att välja sin egen väg i livet. Han nämnde hennes intresse för klimatet som ett gott exempel.

– Det behöver vi. Det behöver Norge. Det behöver världen. Och det behöver jorden. I Frans av Assisis bön – som du läste så fint i kapellet i dag – ber vi om att kunna få bli redskap i det godas tjänst. Detta har en mening på flera plan. Vi ber om att finna både glädje och mening i att tjäna.

Prinsessan Ingrid Alexandras föräldrar, kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-Marit, var tydligt rörda under dagen. Deras tal till sin äldsta dotter under lunchen var präglat av stolthet, kärlek och också en och annan uppmaning. Kronprinsen berättade om dagen då prinsessan Ingrid Alexandra föddes och familjen åkte hem från sjukhuset:

Du låg i mammas famn och jag läste de två sista kaptitlen i boken vi också läste för Marius; Bröderna Lejonhjärta. Det var en bra start på livet. Att höra om Jonathan och Skorpan, om vad man måste kämpa och bevisa för att kunna sträcka sig mot ljuset.

Kronprinsessan Mette-Marit avslutade det gemensamma talet, inte utan en och annan tår, med konstaterandet att dottern kommer att gå i fotspår som tidigare generationer vandrat före henne, och att det vilar en stor trygghet i det.

Prinsessan Ingrid Alexandra, född 2004, är första gemensamma barnet till kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-Marit av Norge, och nummer två i den norska tronföljden efter sin far. Hon är den första kvinnan i norsk historia som är född med arvsrätt till tronen och kommer en dag att bli den första kvinnliga regenten sedan unionsdrottningen Margareta på 1400-talet.

– Det är verkligen gott att veta att den norska monarken också kan vara en kvinna! Sa farfar kung Harald.

Foto: NRK. Se de officiella bilderna från konfirmationen här.

Annonser
Publicerat i Kungligt | Märkt , | Lämna en kommentar

Boris Johnson – släkt med svenske kungen

I den nye brittiske premiärministern Boris Johnsons släktträd finns en kunglig gren som gör att han har ett släktskap med den svenske kungen.

Den excentriske Boris Johnson, från och med onsdagen den 24 juli ny premiärminister i Storbritannien, har en brokig släkt. Hans far Stanley Johnson var tidigare en konservativ politiker med intresse för miljöfrågor. På senare tid har Stanley, liksom sin son, varit en aktiv Brexit-förespråkare, och förgyllt sin tid genom att medverka i dokusåpan Kändisdjungeln samt gjort diverse färgstarka uttalanden, bland annat om irländare (”om de vill skjuta varandra, kommer de att göra det”). Stanley Johnsons farfar Ali Kemal å sin sida var en liberalt inriktad osmansk journalist, och sedermera inrikesminister i det Osmanska riket innan han mördades under det turkiska frihetskriget.

Boris Johnsons farmor Irene Williams har en intressant släktbakgrund. Hennes morfars morfar var prins Paul av Württemberg (1785-1852). I sin ungdom hade prinsen en affär med en nio år äldre skådespelerska och fick med henne dottern Adhelaide Paulina, ”Karoline” kallad – Johnsons anmoder. Karoline gifte sig senare med en baron von Pfeffel, och ännu i dag bär deras ättlingar namnet ”de Pfeffel”, Boris de Pfeffel Johnson ej undantagen.

Samma år som prins Paul fick sin utomäktenskapliga dotter gifte han sig, kungsson som han var, ståndsmässigt med prinsessan Charlotte av Sachsen-Hildburghausen och fick flera barn. En av dessa var dottern Pauline som kom att bli mor till prinsessan Sophia av Nassau (bilden), sedermera svensk-norsk drottning i och med sitt giftermål med Oscar II. Deras sonsons sonson kung Carl XVI Gustaf är därmed (halv-)sexmänning med tillträdande premiärminister Boris Johnson. De är också båda, via sin gemensamme anfader prins Paul, ättlingar till den brittiske kungen George II, liksom till Gustav Vasa.

Johnsons kunglige förfader prins Paul av Württemberg var verkligen en originell karaktär.  Efter tio år som gift lämnade prinsen sin hustru och for till Paris, där han fick ytterligare ett par barn med olika kvinnor. Han ombads komma hem men vägrade. Prinsens styvmor drottning Charlotte skrev: ”I tretton år har han inte gjort annat än att förolämpa sin far med sitt opassande uppförande.”  Vid sin frus död gifte prins Paul om sig med sin älskarinna Magdalena de Creus som han levde med till 1852, då båda gick bort.

Prins Pauls ättlingar omfattar i dag kungahusen i Sverige, Norge, Danmark, Belgien och Luxemburg. Från och med nu också premiärministerposten i Storbritannien.

Foto (Boris Johnson): Wikipedia

Publicerat i Kungligt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Hertiginnan av Connaught – med myrtenkrans mot frihet

Louise Margaret, Hertiginna av Connaught, var visserligen en fordrande och sträng förälder till sina tre barn. Men hon gav dem också arv och traditioner som fortfarande lever i de svenska och danska kungahusen.

Prinsessan Luise Margarete av Preussen, född 1860 i det ståtliga Marmorpalatset i Potsdam, fick den kungliga inramningen till trots ingen bra start på sitt liv. Hon var fjärde dotter till prins Friedrich Karl av Preussen, brorson till kejsar Wilhelm I, och hustrun Maria Anna, född prinsessa av småfurstendömet Anhalt-Dessau.

Modern, prinsessan Maria Anna, beskrevs av sin samtid som vacker, musikalisk och överlag mycket konstnärlig. Visserligen blyg i större sällskap förde hon ett strikt regemente i hemmet – hennes barn blev därmed offer för en mycket stel och hård uppfostran. Fadern, den militäriske prins ”Fritz” Karl å sin sida var knappast en särskilt försynt människa – temperamentsfull lär vara ett milt begrepp i sammanhanget. När vår huvudperson Luise Margarete föddes, ska han ha slagit sin hustru för att hon inte hade fött honom en son. Det faktum att en son faktiskt kom till världen fem år senare förbättrade inte den äktenskapliga lyckan nämnvärt och att paret inte tog ut skilsmässa berodde enbart på att kejsar Wilhelm I hade förbjudit det.

Ungdomsbilder av prinsessan Luise Margarete och hennes syskon visar inte mycket livsglädje; här kan man nog läsa in mer än tidsandan i den melankoliska uppsynen. Ett av få glädjeämnen var dock den äldre systern prinsessan Elisabeth, ”Ena” (1857-95). Med sina omtalade practical jokes kunde hon få den blyga, självmedvetna ”Louischen” att skratta. I vuxen ålder, vid en tidpunkt då Luise Margarete levde med sin make i Indien, fick Ena sin tillknäppta syster att röka inför de andra höga damerna, något som annars ansågs opassande för en kvinna av god uppfostran.

Vid 18 års ålder träffade den unga prinsessan sin blivande man Arthur, hertig av Connaught och Strathearn, näst yngste son till drottning Victoria av Storbritannien. Tycke uppstod och ganska snart var de förlovade med varandra. ”Jag får medge att jag fann henne förtjusande”, skrev hertigen till sin mamma. Drottning Victoria var inte road av sin älskade sons val. Det faktum att prinsessan Luise Margaretes föräldrar levde åtskilda och förmodligen skulle skilja sig så snart den gamle tyske kejsaren dött uppfattade drottningen som ett oöverstigligt hinder. Hertigen var envis och drottning Victoria fick så småningom ge med sig. I sin dagbok skrev hon:

Jag kan inte säga annat än att jag ogillar preussarna, och jag sade till honom [Arthur] att han borde träffa andra först, men han svarade att det inte skulle göra någon skillnad. Vad kunde jag mer säga, men givetvis är hans lycka det viktigaste.

Louise Margaret, som kom att bli hennes engelska namn, var utan tvekan lättad över att lämna sitt dystra barndomshem och sina preussiska släktingar, den ene mer egendomlig än den andre. Bröllopet hölls 1879 i St George’s Chapel i Windsor och var storslaget. Bruden var klädd i en mycket utsmyckad satinklänning och i håret hade hon låtit fästa en krans av myrten och apelsinblommor. Just inslaget av myrten i håret under bröllopsdagen förde sedermera äldsta dottern Margaret med sig när hon gifte in sig i det svenska kungahuset. Fortfarande idag har de kungliga brudarna i Sverige – och även i Danmark sedan Louises Margarets dotterdotter Ingrid blev dansk kronprinsessa – en myrtenkvist i håret när de gifter sig.

Det hertigliga paret fick Bagshot Park, strax söder om Windsor, som sitt huvudsakliga residens. Här föddes äldsta dottern prinsessan Margaret 1882. Hertiginnan väckte uppseende med att själv amma henne, vilket sågs som ett tecken på frisinne. Margaret följdes av sonen Arthur (1883) och Patricia (1886).

Var Louise Margaret en modern och fritänkande person, gjorde sig hennes hårda uppväxt desto mer påmind i fråga om barnuppfostran. De tre barnen behandlades strängt och med ett ganska svalt intresse av sin mamma. Dottern Patricia tvingades exempelvis ärva sin äldre systers skor, trots att de var på tok för små för henne. Bortskämda blev barnen alltså inte. Åtminstone den yngsta dottern led inte bara av fotvärk resten av livet – hennes självkänsla var också skadad sedan barnaåren.

Maken Arthurs militära karriär med posteringar över hela det brittiska samväldet – med andra ord över hela världen – passade den öppensinnade Louise Margaret alldeles utmärkt. Befann sig the Connaughts i Malta ägnade sig hertiginnan åt att plantera exotiska växter, och under den fleråriga vistelsen i Indien startade hon upp kvinnosjukhus med kvinnlig personal. Där lärde hon sig även grunderna i hindi, vilket hon senare lärde ut till drottning Victoria, tillika kejsarinna av Indien. Drottningen, som förvisso först var tveksam till den preussiska prinsessan kom under slutet av sitt liv att uppskatta ”Dear Louischen” desto mer.

1911 var ett viktigt år för hertigparet av Connaught. Hertigen blev då utnämnd till generalguvernör av Kanada, och tillsammans med den yngsta dottern Patricia flyttade de till Rideau Hall i Ottawa, där Louise Margaret blev värdinna med den äran. Efter första världskrigets utbrott fördjupades hennes intresse för hygienen på de kanadensiska sjukhusen, vilka hon ofta fann inte var tillräcklig. En fond i hennes namn, the Duchess of Connaught Hospital Fund, inrättades bland annat, där medlen gick till europeiska militärsjukhus där skadade kanadensiska soldater behandlades. Under de här åren blev Louise Margaret mycket uppskattad i Kanada.

Hertigparet av Connaught med barnen Patricia, Arthur och Margareta och den sistas make kronprins Gustaf Adolf av Sverige vid kung George V:s och drottning Marys kröning 1911.

Hertiginnan av Connaught gjorde sig även ett namn i konstkretsar i Kanada, och sponsrade utställningar runt om i landet. Hennes egen mor målade, liksom båda döttrarna kronprinsessan Margareta av Sverige och Patricia, sedermera gift Ramsay. Dottersonen Sigvard Bernadotte blev en erkänd formgivare och dotterdotterdottern drottning Margrethe av Danmark är även hon en konstnär.

Under tiden i Kanada blev hertiginnans av Connaught hälsa allt sämre och allt fler uppdrag lämnades över till dottern prinsessan Patricia. 1916 flyttade familjen slutgiltigt hem till England, där tillståndet blev allt allvarigare för Louise Margaret. Den 14 mars 1917 avled hon, 56 år gammal, av influensa, bronkit och mässling. Hon blev den första brittiska kungligheten att kremeras. Av hennes tre barn närvarade bara sonen på begravningen. Kronprinsessan Margareta kunde inte resa från Sverige på grund av kriget och prinsessan Patricia var sjuklig.

Hertiginnans änkling överlevde henne med 25 år.

Publicerat i Kungligt | Märkt | Lämna en kommentar

Prinsessan Benedikte 75 år

Hon är den enda av sina systrar som inte har en drottningtitel – ändå har hon beskrivits som den mest kungliga av dem alla. I dag fyller prinsessan Benedikte av Danmark 75 år.

Mellandottern till kung Frederik IX av Danmark och svenskfödda drottning Ingrid beskrevs en gång av modern som den mest kungliga av de tre systrarna. I dagarna släpptes en officiell biografi om den värdiga prinsessan Benedikte, med den passande titeln ”Benedikte – En kongelig prinsesse”, där hon och hennes familjemedlemmar berättar om den mycket pliktmedvetna prinsessans liv.

”Benedikte kan försiktigt påpeka att mitt hår inte är i ordning”, berättar hennes äldre syster drottning Margrethe i boken, ”vilket hon antagligen har alldeles rätt i. Då säger jag: ‘ja, det ska nog gå ändå.’ Eller också gör jag något åt det, om det verkligen är galet. Hennes hår sitter alltid som det ska. Det vågar inte annat.

För den kungliga prinsessan blev det så småningom en furstlig gemål: Prins Richard zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg. Att han var av tysk börd var ett orosmoment när prinsessan Benedikte i samband med förlovningen skulle presentera honom i Danmark. ”Jag var inte lugn förrän jag hade läst tidningarna nästa dag”, berättade hon då. Bröllopet stod en februaridag 1968 i Fredensborgs slottskyrka och hedersgäst var den brittiska drottningmodern, prinsessans gudmor.

Den nya tillvaron på tyska Schloss Berleburg innebar vissa utmaningar. ”Jag kände inte min mans tyska familj särskilt väl, men hans svenska familj var vi nära vänner med och hade vissa anknytningar till. Det var ju också vår familj. Min mor och svärmor [Margareta, f. Fouché d’Otrante] var dessutom goda vänner. Faktiskt var mor prins Richards gudmor. Det är förbluffande, inte sant?”, berättar prinsessan i intervjuboken Tre Søstre (2008).

Prinsessan Benedikte och prins Richard fick tre barn: prins Gustav (1969) som sedan prins Richards bortgång 2017 är huset Sayn-Wittgenstein-Berleburgs huvudman, prinsessan Alexandra (1970) och prinsessan Nathalie (1975). De två döttrarna har gjort prinsparet till morföräldrar fyra gånger om.

Genom åren har prinsessan Benedikte, som fortfarande ingår i den danska tronföljden, fortsatt att representera det danska kungahuset; gärna kring evenemang som rör hennes intresseområden – bland annat scoutrörelsen, hästsport eller musik. Så sent som i lördags invigde hon utställningen ”Prinsesse i tiden” på Koldinghus Museum, som med utgångspunkt i prinsessan Benediktes liv berättar Danmarks historia de senaste 75 åren. I samband med invigningen bjöds de närvarande på en hästshow där prinsessans egen dotter, ryttarlandslagstränaren Nathalie, ingick.

Hur firas då 75-årsdagen? På måndagskvällen bjuder drottning Margrethe till middag i Riddarsalen på Christian VII:s Palats, Amalienborg. Det blir utan tvekan ett firande värdigt den kungliga prinsessan.

Foto: Politikens Forlag, Det Danske Kongehus, Johannes

Publicerat i Kungligt | Märkt , | Lämna en kommentar

Äldsta Bernadotteättlingen 103 år

Hon har uppnått en ålder som ingen annan ättling till Karl XIV Johan gjort före henne. I dag fyller Dagmar von Arbin 103 år.

Född 1916 som grevinnan Dagmar Bernadotte af Wisborg är dagens jubilar syssling till kungens pappa och barnbarnsbarn till Oscar II. Hennes föräldrar var greve Carl Bernadotte på Frötuna – äldste son till prins Oscar Bernadotte  – och hans första hustru Marianne de Geer, senare gift Wallenberg.

Dagmar Bernadotte anländer för att presenteras vid hovet, 1935.

Dagmar von Arbin har alltid stått nära sina kungliga släktingar. Om kungens far prins Gustaf Adolf har hon berättat: Han läste på Uppsala och kom då och då ut till oss, då vi bodde på godset Frötuna. Han var alltid snäll mot mig.” Hon var senare brudtärna på hans bröllop i Coburg med prinsessan Sibylla.

19 år gammal presenterades hon vid hovet och fick högtidligt niga för prinsessorna Sibylla, Ingeborg och Ingrid iklädd sin farmor prinsessan Ebba Bernadottes släp.

Bara 20 år gammal stod hon själv brud när hon vigdes med officieren Nils-Magnus von Arbin (1910-1985). De bosatte sig på Tångestad utanför Norrköping och fick fem döttrar. Familjen levde även en period i London, där Nils-Magnus var attaché. I dag lever Dagmar von Arbin ett stilla liv utanför Stockholm men närvarar vid större släktbegivenheter inom släkten Bernadotte.

Med sina 103 år är von Arbin den av alla Bernadotteättlingar som uppnått allra högst ålder. Den som tidigare suttit på åldersrekordet var Dagmars faster, KFUK-ordföranden och folkpartisten Elsa Cedergren (1893-1996), som blev 102 år, 11 månader och 14 dagar. Faster Elsa var nog republikan i sina unga år men på ålderns höst var hon väldigt förtjust i monarkin och våra kungliga släktingar”, har Dagmar själv berättat i Kungliga Magasinet.

Fyra genererationer 1938. Sittande prinsparet Oscar och Ebba Bernadotte med sondotterdottern Marianne. Stående greve Carl Bernadotte och Dagmar von Arbin. I bakgrunden skymtar anfadern, Karl XIV Johan.

Foto: SVT, minnesboken Oscar Bernadotte – Prins och förkunnare

Publicerat i Kungligt | Märkt , | Lämna en kommentar

Rekordprinsessan på Nobel

Den person i kväll som har varit med vid flest Nobelfestligheter är kungens syster, prinsessan Christina, fru Magnuson.

Vid 1961 års Nobelprisutdelning gjorde den 18 år gamla prinsessan Christina sin debut i dessa sammanhang, då i sällskap med bland andra kungaparet Gustaf VI Adolf och Louise, prinsessan Sibylla, prinsarna Wilhelm och Bertil och ett par av sina systrar. På huvudet hade hon en typisk debuttiara – det lilla akvamarindiademet – samma smycke som prinsessan Madeleine gjorde Nobeldebut i många år senare.

De 57 år som gått sedan prinsessan Christina för första gången syntes i Nobelsammanhang gör henne till den kvinna som har varit med allra flest gånger – hon slår exempelvis sin bror Kungen med ett par år och drottning Silvia med ett tiotal år. Två personer som har närvarat fler gånger är prins Bertil (57) och Gustaf VI Adolf (nära 70).

Vid otaliga tillfällen under alla dessa år har den litteraturintresserade prinsessan placerats intill litteraturpristagaren. Någon gång har hon sagt sig vara lite trött på det här, eftersom det kräver en hel del förarbete. I år får hon av kända skäl en paus från litteraturpristagare och har i stället pristagaren i medicin Tasuku Honjo till bordet. Hon bär Karl Johan-diademet, en favorit som hon har burit flera gånger det senaste decenniet.

Vänster bild: Prinsessan Christina (t.h.) med prinsessorna Sibylla och Margaretha vid prisutdelningen 1962. Höger bild: Prinsessan med litteraturpristagaren Mario Varggas Llosa 2010. 

Foto: SVT

Publicerat i Kungligt | Märkt , | 2 kommentarer

Kronprinsessan Victorias Nobelhyllningar

Under årets Nobelfestligheter hyllade kronprinsessan Victoria verkligen tidigare generationer, både genom smyckes- och klädval.

Liksom hon gjort de senaste åren skred kronprinsessan Victoria in i Konserthuset i en majestätiskt storslagen klänning. Men var det inte något bekant över kvällens klädval?

För 23 år sedan, under 1995 års festligheter, gjorde inte bara kronprinsessan Nobeldebut – drottning Silvia bar också den omtalade Nina Ricci-klänning vi i dag ser på kronprinsessan Victoria. Ett val som ligger i tiden, får man säga.

Smycket som kronprinsessan Victoria bär -Prinsessan Sibyllas diadem – har blivit litet av en favorit de senaste åren; 2015 bar kronprinsessan det för första gången i Nobelsammanhang. Som namnet antyder var det förr om åren hennes farmors absoluta älsklingsdiadem, inte minst vid Nobelfestligheterna. Det var det diadem prinsessan Sibylla använde i särklass flest gånger i de sammanhangen.

Prinsessan Sibyllas diadem, eller Connaught-tiaran som det även kallas, tillverkades av den brittiska hovjuveleraren Garrard & Co och skänktes 1905 i bröllopsgåva till kronprinsessan Margareta av hennes föräldrar hertigparet av Connaught. Kronprinsessan Margareta testamenterade smycket till sin äldste son prins Gustaf Adolf som alltså var gift med prinsessan Sibylla. I dag är det i Kungens privata ägo och har använts flitigt av såväl drottning Silvia som av de svenska prinsessorna.

Foto: SVT

Publicerat i Kungligt | Märkt , , | 2 kommentarer

Prinsessan Elisabeths svenska koppling

Den nyss bortgångna prinsessan Elisabeth av Danmark var kusin med drottning Margrethe, men det finns kopplingar även till det svenska kungahuset.

Ett av prinsessans tio namn var Désirée och visst var det efter den första Bernadotte-drottningen. Via Karl XV:s dotter Louise, sedermera dansk drottning, härstammade prinsessan Elisabeth från Bernadotteätten. Drottning Désirée av Sverige var farfars morfars farmor till prinsessan Elisabeth.

Det finns dock ett närmare släktskap. Prinsessan Elisabeths mormor Helena var en yngre syster till kung Carl XVI Gustafs mormor Victoria Adelaide, båda födda prinsessor av ätten Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg. Dessas döttrar, prinsessorna Sibylla och Caroline-Mathilde var förutom kusiner goda väninnor sedan ungdomen och syns på bilden här nedan.

Den uppmärksamme läsaren har således räknat ut att prinsessan Elisabeth och kung Carl Gustaf var sysslingar.

Publicerat i Kungligt | Märkt , | Lämna en kommentar

Prinsessan Elisabeth av Danmark 1935-2018

På tisdagen avled drottning Margrethes kusin prinsessan Elisabeth av Danmark efter en längre tids sjukdom, omgiven av sina närmaste. Prinsessan blev 83 år gammal.

Som medlem av den kungliga familjen visade Prinsessan Elisabeth genom sitt liv och verkan en enastående lojalitet gentemot sin släkt och kungahuset.” Det skriver det danska kungahuset på sin hemsida i dag.

Prinsessan Elisabeth har varit en självskriven gäst vid nära nog alla danska kungliga begivenheter och när hon fyllde åttio år för tre år sedan firade drottning Margrethe och prins Henrik henne på Fredensborgs slott. Så sent som i februari syntes hon på prinsgemålens begravning.

Hennes Höghet Prinsessan Elisabeth av Danmark föddes den 8 maj 1935 som äldsta barnet av tre till prins Knud och prinsessan Caroline-Mathilde av Danmark. Hon var det danska kungaparet Christian X:s och drottning Alexandrines allra första barnbarn.

Prinsessan Elisabeth med sina föräldrar och de yngre bröderna Ingolf och Christian.

Uppväxten på slottet Sorgenfri norr om Köpenhamn har beskrivits som något sluten och hon och hennes två bröder Ingolf (1940) och Christian (1942-2013) lät uppfostras strängt av föräldrarna. Kontakten med de danska prinsesskusinerna Margrethe, Benedikte och Anne-Marie var väl enbart pliktmässig; mellan bröderna prins Knud och kung Frederik IX fanns en hel del bitterhet, vilket naturligtvis smittade av sig på den yngre generationen. Det var först efter de båda brödernas död som kusinerna kunde umgås under mer avspända förhållanden.

Prinsessan Elisabeth genomgick en utbildning typisk för en ung kvinnlig kunglighet på 1950-talet. Hushållsskola, sömnadsskola samt flickskola i Schweiz – allt detta förberedde prinsessan inte bara på ett liv som representant för Danmark, utan uppenbarligen även som yrkeskvinna. Hon har under årens lopp arbetat vid danska ambassaden i Washington, för FN i Genève samt ägnat 40 år av sitt liv som sekreterare på Utrikesdepartementet. Något apanage har det inte varit tal om, trots att prinsessan alltsedan 1953 ingått i den danska tronföljden.

Sin kungliga ställning har prinsessan Elisabeth, till skillnad från sina bröder som gift sig morgnatiskt (icke-kungligt), inte behövt göra avkall på. Hon gifte sig nämligen aldrig. Sin stora kärlek fann hon emellertid i den sjutton år äldre filmaren Claes Hermansen, död 1997. Något giftermål var inte aktuellt. ”Jag hade blivit fru Hermansen och det tyckte Claes var lite fånigt med tanke på att vi inte skulle ha några barn, det var vi för gamla för” , har prinsessan Elisabeth berättat för danska Billed-Bladet.

För tre år sedan flyttade prinsessan tillbaka till sitt barndomshem Sorgenfri slott. ”Det är en stor lycka att man så här på gamla dagar får komma hem igen”, berättade hon för Billed-Bladet.

Begravningsceremonin kommer att äga rum i Lyngby kyrka måndagen den 25 juni. Därefter kommer hon att vila vid sin livskamrats sida.

Publicerat i Kungligt | Märkt | Lämna en kommentar

Prinsessan Désirée 80 år

Anspråkslös men drottninglik, så har hon beskrivits. I dag fyller kungens näst yngsta syster prinsessan Désirée, Friherrinnan Silfverschiöld 80 år.

I sin ungdom kopplades hon ihop med allehanda manliga kungligheter. Den mest drottninglika av de omskrivna Hagaprinsessorna skulle väl göra sig som gemål till Konstantin av Grekland? Den tanken slog onekligen den kungliga familjen. Désirée själv förefaller inte ha varit lika förtjust i de här framtidsutsikterna. ”Nenne ska inte tro att vi kommer hem med någon prins”, sa hon en gång inför en resa till Bryssel.

Prinsessan Désirée verkar istället ha varit mer bekväm i de godsägarfamiljer i vars kretsar familjen rörde sig. I slutet av 1950-talet trodde man att det skulle bli en grevinnan Lewenhaupt av prinsessan sedan hon under flera år synts vid arvtagaren till Gäddeholm, Greger ”Teddy” Lewenhaupts, sida. Han gick dock tragiskt bort i en skidolycka 1960.

Via sin bästa väninna Irma Lundström, gift Silfverschiöld, lärde hon känna friherre Niclas Silfverschiöld; Kobergs och Gåsevadholms gods unge fideikommissarie. Kärlek växte successivt fram och försommaren 1964 stod bröllopet i Storkyrkan i Stockholm. Den storslagna inramningen till trots var prinsessan anspråkslöst klädd i samma brudklänning och i samma tiara som sin äldre syster Birgitta. Farfar kungens bröllopsgåva, ett exklusivt smycke, tackade hon nej till med orden: ”Ge Niclas en traktor istället”.

Efter bröllopet gick prinsessan Désirée, utbildad förskolelärarinna, helt upp i sin roll som slottsfru och mor till Carl, Christina och Hélène på Kobergs slott. Till prinsessans intressen hör resor, matlagning – hon har under många år arrangerat middagarna i samband med den kungliga jakten på Halle- och Hunneberg – och de fyra barnbarnen. ”Ett enda stort privilegium”, har hon kallat sitt mor-och farmorskap.

I fjol blev prinsessan änka men bor alltjämt kvar på Koberg där sonen nu har tagit över. Utöver det har hon bostad i Stockholm och på Mallorca, inte långt från prinsessan Birgitta som hon beskrivs stå mycket nära.

Numera syns hon visserligen inte mycket i offentliga sammanhang annat än vid kungliga födelsedagar och bröllop, men faktum är att hon är den av kungens systrar som har lyckats behålla kontakten med de jämnåriga europeiska kungligheterna. Hon är till exempel god vän med kung Harald av Norge och med kronprinsparet av Jugoslavien. När de sistnämnda firade 25 år som gifta var Silfverschiölds självskrivna gäster. Det blir alltså inte bara gratulationer från svenskt håll under dagen.

Med make och systrar 2015.

Publicerat i Kungligt | Märkt | Lämna en kommentar